Med hjälp av minimiventilation avlägsnas orenheter och överloppsfukt i byggnaden under den kalla årstiden. Minimiventilationen bestäms vanligen utgående från koldioxidhalten eller koncentrationen av vattenånga. Orenheter i luften kan lokalt också avlägsnas med punktventilation. Genom att öka ventilationen kan man eliminera den överskottsvärme djuren producerar under den varma årstiden. Maximiventilationsbehovet bestäms utifrån fukthalten eller behovet av att eliminera överskottsvärme.

Vintertid är den rekommenderade temperaturen i djurstallar för de flesta djur lägre än den temperatur som är lämplig att arbeta i. Av praktiska skäl skall temperaturen dock väljas med djurens krav som utgångspunkt. Djurskötaren kan för sin del då ha varmare kläder på sig.

Det förekommer ofta drag i djurstallar som beror på otäta dörrar, gödselluckor, foderluckor, dåligt isolerade kalla ytor och fönster. Nära friskluftsintagen kan draget vara mycket kraftigt, om intagen är för små.

Djurens utandning ökar koldioxidhalten i luften. Gaser frigörs ur gödslen, bl.a. koloxid, svavelväte, ammoniak och metan.

Gödselgaserna avlägsnas bäst med hjälp av ett underliggande frånluftsutlopp. Ett frånluftsutlopp via gödselkanaler är en bra lösning i flytgödselladugårdar och svinstall. Tunga gaser såsom svavelväte och även ammoniak försvinner effektivt från byggnaden.

De dammhalter som uppmätts i djurstallar överstiger ofta de koncentrationer organiskt damm som befunnits skadliga. Om dammhalten är för hög i byggnaden måste ventilationen göras effektivare eller andra åtgärder vidtas för att bekämpa dammet.

En mekanisering av ventilationen rekommenderas alltid i byggnader med över 15 nötenheter. Ventilationssystemet måste fungera också i exceptionella förhållanden, exempelvis vid strömavbrott. Ventilationssystem och -anläggningar skall väljas redan i byggnadsplaneringsskedet, då kan man i tid beakta de krav anläggningarna ställer.

Ventilationslösningar
Ett undertryckssystem med ovanliggande frånluftsutlopp är den vanligaste ventilationslösningen i produktionsbyggnader. Intaget av ersättningsluft och fläktens buller har bl.a. orsakat problem i arbetsmiljön. Intagen för ersättningsluft skall dimensioneras så att de är tillräckligt stora. Öppna dörrar, luckor och springor stör ventilationens funktion. Ersättningsluft bör strömma in jämnt genom hela byggnaden. Bullret kan dämpas om man placerar fläkten högre upp eller konstruerar en bullerdämpare. Samtidigt måste man dock se till att underhållet av fläkten inte försvåras.

Underliggande frånluftsutlopp är en bra lösning med tanke på gas- och dammhalterna i luften. Uttaget kan ordnas via gödselkanalerna. Man kan också konstruera separata luftkanaler för utloppet. Friskluft kan erhållas via stora öppningar i taket. Gödselgaserna avlägsnas effektivt och man undviker kraftig luftcirkulation. Drag och dammolägenheter kan då minimeras.

Ett s.k. ersättningslufttak är en intressant lösning på hur ersättningsluften tas in. Tilluftshastigheten är låg vilket gör att inget drag förekommer. Genom att använda sig av underliggande frånluftsutlopp blir lufthastigheterna låga i hela byggnaden.

Ett ventilationssystem med stabilt tryck tar in ersättningsluften maskinellt. I en dylik lösning kan höga lufthastigheter och ökade dammängder skapa problem i arbetsmiljön under den varma årstiden. Under den kalla årstiden kan lufthastigheten bli låg och då kan ventilationen i byggnadens utkanter försämras. Inställningarna bör vara enkla och det måste finnas klara anvisningar om hur inställningarna görs. Cirkuleringen av inneluften kan orsaka dammproblem. Dammet kan reduceras med hjälp av elektroniskt eller annat luftfilter som kopplas till ventilationsanläggningen.

Värmeväxlare
I en värmeväxlare värms tilluften upp av frånluften. Damm och tillfrysning medför behov av underhåll. Det bör vara så enkelt som möjligt att underhålla, tvätta och rengöra värmeväxlaren. En väggfast värmeväxlare-ventilationsanläggning har blivit vanlig i kreatursbyggnader. Problem som yppat sig i dylika lösningar är bl.a. otillräcklig ventilation i varmt väder och ojämn ventilation i byggnadens olika delar.

Avfuktare
I en avfuktare kondenseras fukten på kalla ytor. Samtidigt avlägsnas också damm i någon mån. En avfuktare kan minska behovet av ventilation. Anläggningen är lämplig exempelvis i lösdriftsstall. Ventilationen kan dock inte minskas så mycket eftersom damm- och gashalterna då kan stiga till en skadlig nivå.